huvud_hems_mobil

Regeringen struntar i bonus malus-systemets brister 

Höständringsbudgeten gör tydligt att miljö- och klimatminister Per Bolund vädrar morgonluft för stora satsningar på bonus-malus systemet efter den skräckfyllda läsningen som IPCC-rapporten i somras innebar. Denna rapport bör dock inte ge regeringen carte blanche att satsa skattepengar utan att reflektera över hur varje krona bäst används. Att lätta lastbilar omfattas av bonus malus-systemet är ett misstag som behöver rättas till omgående. 

I höständringsbudgeten för 2021 föreslår regeringen ett tillskott med nästan 2 miljarder kronor för att finansiera den ökade kostnaden för klimatbonusen, utöver de 2,91 miljarder som redan budgeterats. Per Bolund motiverar förslaget med att försäljningen av elbilar har dubblerats flera gånger om sedan bonus-malus infördes och säger att regeringen vill fortsätta gynna den utvecklingen. För att systemet ska gå ihop ekonomiskt skärps systemet genom att utsläppsgränserna sänks i båda ändarna. Någon bonus för bilar med ett nypris över 700 000 kronor ges inte heller och högsta bonus för laddhybrider ska mer än halveras till maximalt 20 000 kronor. Vi från Svenska LCV-föreningen, en branschorganisation för lätta lastbilar samt påbyggare och inbyggare, vill framhålla tre huvudsakliga invändningar mot bonus malus-systemet som regeringen över huvud taget inte bemödat sig att beakta.
     För det första är systemet i grunden samma ineffektiva och dyra system som Riksrevisionen sågade i sin rapport Statliga åtgärder för fler miljöbilar, RIR 2020:1, för snart två år sedan. Den övergripande slutsatsen som Riksrevisionen drar är att styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används för att minska transportsektorns utsläpp av koldioxid och att de har införts utan att regeringen har tagit fram samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Flera beslutsunderlag saknade eller innehöll knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna av styrmedlen, trots att själva syftet med dem är att minska koldioxidutsläpp. Någon plan för uppföljning eller utvärdering fanns inte för de flesta av styrmedlen och någon utvärdering var inte heller gjord. Ändå väljer regeringen att investera enorma belopp i samma system. Det tycker inte vi är ett ansvarsfullt sätt att använda skattemedel på.
     För det andra verkar Per Bolund dra slutsatsen att eftersom försäljningen av elbilar ökat sedan systemet infördes finns det ett orsakssamband däremellan. Undersökningar som gjorts av varför konsumenter köper elbilar pekar delvis i en annan riktning. Clean Techicha frågade i en stor undersökning elbilister i flera europeiska länder varför de skaffade en elbil. De flesta angav att ett miljö- och teknikintresse var den starkast bidragande orsaken. Värt att notera är att Norges generösa subventioner för elbilar bara motiverat fem procent av de tillfrågade norrmännen till ett elbilsköp. Tesla Club Sweden har bland sina medlemmar kommit fram till att teknikintresse var den främsta anledningen. Möjligen sticker Teslaägare ut i detta avseende och nämnda undersökningar bör förstås inte tas för annat än de indikationer som de är. Vi hävdar inte att vi har ett vetenskapligt underlag, men vi menar att Per Bolund måste ha ett underlag som styrker hans slutsatser. Det, får man väl ändå hävda, är hans jobb att ha ett sådant. 
     För det tredje är personbilar och lätta lastbilar inte samma sak. De riktar sig till olika målgrupper, har olika användningsområden och olika förutsättningar. Lätta lastbilar har inget i bonus malus-systemet att göra. Den enda anledningen som rimligen finns till varför de omfattas är att det behövs pengar till klimatbonusen och att lätta lastbilar därför ingår för att öka skattebasen. Några miljöskäl eller önskade styrningseffekter kan inte finnas. Eftersom det knappt finns några eldrivna lätta lastbilar än så länge finns det inget alternativ att styra köparna mot. Malus gör att de som använder lätta lastbilar – färdtjänsten, hantverkare och servicetekniker – helt enkelt får köra längre med sina gamla fordon. Att köpa en ny lätt lastbil betyder så hög skatt under tre år att det knappt går att motivera. Det är inte utan att man undrar om Per Bolund tycker att installatörerna som ska sätta upp alla laddstolpar som behövs utanför storstäderna ska cykla dit med utrustningen när de gamla bilarna gjort sitt.

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter